Diabetes: Diagnos och typer

Diabetes mellitus är en kronisk ämnesomsättningssjukdom som påverkar kroppens energiprocesser. Efter det dagliga matintaget bryts en stor del av näringsämnena ner till sockerarter (glukos), som sedan överförs till blodkärlen. När sockernivån (blodglukos) överstiger tröskelvärdena aktiveras bukspottkörteln. Den frisätter hormonet insulin, den viktigaste metaboliska nyckeln till hela energiprocessen. Rätt mängd glukos som ska frigöras i blodomloppet styrs exakt av detta nyckelhormon. Hos patienter med diabetes kan bukspottkörteln inte producera tillräckligt med insulin för att reglera dessa glukosdoser, vilka tenderar att öka okontrollerat i blodet. Detta leder till skador på nerv-, njur- och hjärtsystemet, samt har skadliga effekter på synen. Det är viktigt att veta att diabetes inte är en smittsam sjukdom , det vill säga att att leva med en diabetespatient leder inte till att man drabbas av den. Den är inte ärftlig , i den meningen att det, med undantag för vissa mycket sällsynta varianter (t.ex. MODY), inte finns någon möjlighet till generationsövergång av sjukdomen. Det finns dock en familjär predisposition, mer markant vid typ 2-diabetes, så de som har en diabetiker bland släktingarna i första graden (föräldrar, bröder och systrar) har en högre risk att bli sjuka än de som inte har några släktingar med sjukdomen.

Diabetesdiagnos

Diabetes diagnostiseras i följande typiska fall: – Glykerat hemoglobin (HbA1c) är 6,5 % eller högre – Blodsocker mätt i laboratoriet är lika med eller högre än 126 mg/dl (på morgonen, efter 8 timmars fasta, under två omständigheter) – Blodsocker är lika med eller högre än 200 mg/dl den andra timmen efter en oral glukosbelastning (under två omständigheter) – Blodsocker är lika med eller högre än 200 mg/dl när som helst på dygnet vid sjukdomstypiska störningar (symtom) (en omständighet räcker) Det finns också tillstånd där blodsockernivåerna är suboptimala och utgör en ökad risk för att utveckla diabetes i framtiden. Dessa tillstånd diagnostiseras och definieras enligt följande: – Glykerat hemoglobin mellan 6,00 och 6,49 % (hög risk för diabetes) – Fasteblodglukos mellan 100 och 125 mg/dl (nedsatt fasteblodglukos) – Glykemi två timmar efter oralt glukosintag mellan 140 och 199 mg/dl (nedsatt glukostolerans) Ungefär var femte person med dessa tillstånd kommer att utveckla diabetes inom 5 år.

Typer av diabetes

Diabetes är en ganska komplex sjukdom, eftersom den är en behållare för flera kliniska syndrom. Den kan betraktas som en grupp av olika sjukdomar, förenade endast av det faktum att blodsockret är högt. De huvudsakliga typerna av diabetes är följande: – Typ 1-diabetes (även kallad insulinberoende) är av autoimmunt ursprung och är konsekvensen av en relativt snabb nedbrytning av cellerna i bukspottkörteln som producerar insulin. Nedbrytningen orsakas av substanser (antikroppar, cytokiner) som produceras av cellerna i kroppens immunsystem, troligen som svar på ett virus eller ett eller flera gifter som finns i miljön. – Typ 2-diabetes (även kallad icke-insulinberoende) utvecklas under många år på grund av ett underskott i insulinproduktionen, vilket dock aldrig är lika allvarligt som det som finns vid typ 1-diabetes och inte är beroende av autoimmunitet. Multipla genetiska förändringar och förvärvade (miljömässiga) faktorer är ansvariga för ett insulinunderskott som vanligtvis är förknippat med en lägre insulineffektivitet. Typ 2-diabetes uppträder huvudsakligen efter 40 års ålder, men debutåldern sjunker på grund av den ökande förekomsten av fetma även bland yngre personer. – Gestationsdiabetes uppstår under graviditeten och försvinner vanligtvis efter förlossningen. Kvinnor som har haft graviditetsdiabetes riskerar att utveckla graviditetsdiabetes vid efterföljande graviditeter och typ 2-diabetes under sin livstid. – Monogen diabetes är en variant där det finns en enda genetisk defekt som kan orsaka hyperglykemi. Det är en diabetes som överförs från en generation till en annan (en mor- eller farförälder, en förälder och ett barn drabbas) och uppträder tidigare än typ 2-diabetes även om den delar många egenskaper. Det typiska exemplet är MODY ( Maturity Onset Diabetes of the Young ) av vilken det finns många varianter beroende på vilken gen som är involverad. Denna kategori inkluderar även den mycket sällsynta neonataldiabetesen och andra lika sällsynta varianter. – Vid sekundär diabetes och läkemedelsdiabetes leder andra sjukdomar eller läkemedel till förändringar i insulinsekretion eller effektivitet. Sjukdomar som kan orsaka diabetes inkluderar kronisk pankreatit, levercirros, kronisk njursvikt, akromegali och Cushings syndrom. Diabetes utvecklas också när bukspottkörteln opereras bort. Diabetes, särskilt hos predisponerade personer, kan utvecklas vid långvarig behandling med kortison eller andra läkemedel. Som en samling av olika sjukdomar har varje typ av diabetes unika symtom, orsaker och behandlingar.